De flesta husägare tänker på säkerhet i termer av brandvarnare, låsta dörrar och stabila tak. Men en av de största hälsoriskerna i svenska bostäder är helt osynlig, luktfri och ljudlös – och de flesta känner inte ens till att den finns i det egna hemmet. Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt i marken och kan tränga in i bostäder via sprickor och otätheter i grundkonstruktionen, och enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) orsakar den uppskattningsvis 500 lungcancerfall varje år i Sverige.
Folkhälsomyndigheten uppskattar att det finns minst 400 000 svenska bostäder med radonhalter över det rekommenderade riktvärdet på 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m³) – ett antal som gör radon till ett av landets mest underskattade folkhälsoproblem. För den som ska renovera, köpa eller sälja en fastighet är det ett ämne som inte går att bortse från.
Vad radon är och varför det är farligt
Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som bildas när grundämnet radium sönderfaller i marken. Gasen är helt omöjlig att upptäcka med sinnena – den syns inte, luktar inte och smakar ingenting – vilket gör mätning till det enda sättet att fastställa om ett hus har ett problem. Det är inte radonet i sig som skadar kroppen mest, utan de så kallade radondöttrarna som uppstår när gasen sönderfaller vidare. Dessa fäster på dammpartiklar i luften, andas in och når lungvävnaden, där de avger joniserande strålning som med tiden kan orsaka cellskador och i värsta fall lungcancer.
Strålsäkerhetsmyndigheten är tydlig: vid långtidsexponering ökar risken för lungcancer med 16 procent för varje 100 Bq/m³ radon i inomhusluft, vilket innebär att en bostad med 400 Bq/m³ fördubblar cancerrisken jämfört med ett radonfritthem. Radon i bostäder kan komma från tre olika källor: marken under och runt huset (den vanligaste och allvarligaste källan), äldre byggnadsmaterial – framförallt så kallad blåbetong som användes i Sverige mellan 1929 och 1978 – och hushållsvatten från bergborrade brunnar. I de flesta fall är det markradon som är boven, och det räcker med mikroskopiska sprickor och otätheter i grundkonstruktionen för att gasen ska ta sig in i tillräckliga mängder för att utgöra en hälsorisk.
Renovering ändrar förutsättningarna – mät igen
En av de vanligaste missuppfattningarna bland husägare är att ett gammalt radontest räcker för all framtid. Det gör det inte. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderas det uttryckligen att radonhalten mäts om efter varje renovering som påverkar byggnadens täthet eller ventilation – och det gäller inte bara stora projekt.
Att byta fönster till modernare, tätare varianter är ett utmärkt sätt att spara energi, men det förändrar direkt husets luftomsättning. Detsamma gäller tilläggsisolering av väggar och tak, tätning av källarplan, installation av mekanisk ventilation eller byte av dörrar. Varje åtgärd som förändrar hur luften rör sig i och ut ur huset kan påverka radonhalten i båda riktningarna – och det går inte att förutsäga resultatet utan en ny mätning. Statistik från Radonova Laboratories, baserad på drygt 148 000 mätningar genomförda mellan 2018 och 2020, visar att 31,1 procent av enfamiljshus byggda före 1980 har radonhalter över riktvärdet, och att andelen i nyare hus (1980–2019) fortfarande ligger på 9,5 procent. Det är alltså långt ifrån ett problem som är begränsat till äldre fastigheter.
Åtgärder som fungerar – och vad de kostar
Om en radonmätning visar halter över 200 Bq/m³ finns det effektiva åtgärder att ta till, och de behöver inte vara vare sig komplicerade eller extremt kostsamma. Den vanligaste och mest effektiva lösningen för hus med markradon är installation av en radonsug – ett system som skapar undertryck under husets bottenplatta och leder ut radongasen i det fria innan den hinner tränga in i bostaden. En radonsug kan i de flesta fall sänka radonhalten med 70–90 procent och kostar typiskt sett mellan 20 000 och 40 000 kronor att installera beroende på grundkonstruktion och hustyp.
För hus med källare eller krypgrund kan tätning av sprickor, ventilerade luftspalter och förbättrad dräneringen runt grunden vara kompletterande åtgärder. Om problemet däremot ligger i byggnadsmaterialet, exempelvis blåbetong i väggar eller bjälklag, krävs istället förbättrad ventilation i kombination med tätning av puts och ytskikt för att begränsa avgasningen. Boverket ansvarar för regelverk kring planering och byggande vad gäller radon, och i Boverkets byggregler (BBR) fastslås ett gränsvärde på 200 Bq/m³ som gäller vid nybyggnation och större ombyggnationer – vilket innebär att en renovering av den skalan juridiskt sett ska beakta radonproblematiken. För hyresfastigheter är ansvaret ännu tydligare: om halten överstiger riktvärdet i en hyresrätt är fastighetsägaren skyldig att vidta åtgärder enligt Miljöbalken.
Hur en radonmätning går till
Att mäta radon är enkelt och relativt billigt jämfört med de hälsorisker det handlar om. En standardmätning görs med en radondosa – en liten dosimerapparat som placeras ut i bostaden under minst två månader under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april, och sedan skickas till ett ackrediterat laboratorium för analys. Resultatet är ett årsmedelvärde som är direkt jämförbart med riktvärdet. Kostnaden för en komplett mätning med analys och rapport ligger vanligtvis på 200–600 kronor beroende på leverantör och antal dosor.
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att radonmätningen upprepas minst vart tionde år, och alltså dessutom efter varje renovering som påverkar husets täthets- eller ventilationsförhållanden. För den som ska köpa eller sälja en fastighet är en aktuell radonmätning ett klokt krav att ställa – dels av hälsoskäl, dels för att det kan påverka bostadens värde och säljarens ansvar om ett problem senare uppdagas.
Källor
- Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) – Frågor och svar om radon samt Referensnivå och gränsvärden för radon: stralsakerhetsmyndigheten.se
- Folkhälsomyndigheten – uppskattning om 400 000 svenska bostäder med förhöjda radonhalter
- Radonova Laboratories – Ny statistik visar att förhöjda radonvärden kan finnas i alla typer av bostäder (2020), baserat på 148 000 mätningar: mynewsdesk.com/se/radonova-laboratories
- Boverket – Luft och ventilation i bostäder samt BBR (Boverkets byggregler), avsnitt om radon och strålning: boverket.se